<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
	<id>https://iks.bhu.edu.in/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Sbg_16.3_scsh</id>
	<title>Sbg 16.3 scsh - Revision history</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://iks.bhu.edu.in/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Sbg_16.3_scsh"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iks.bhu.edu.in/index.php?title=Sbg_16.3_scsh&amp;action=history"/>
	<updated>2026-04-17T09:50:58Z</updated>
	<subtitle>Revision history for this page on the wiki</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.44.3</generator>
	<entry>
		<id>https://iks.bhu.edu.in/index.php?title=Sbg_16.3_scsh&amp;diff=18373&amp;oldid=prev</id>
		<title>imported&gt;Vij: Added {content_identifier} content</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iks.bhu.edu.in/index.php?title=Sbg_16.3_scsh&amp;diff=18373&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2025-12-04T09:52:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Added {content_identifier} content&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;New page&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Sanskrit Commentary By Sri Shankaracharya&lt;br /&gt;
।।16.3।। --,&lt;br /&gt;
तेजः&lt;br /&gt;
प्रागल्भ्यं न त्वग्गता दीप्तिः।&lt;br /&gt;
क्षमा&lt;br /&gt;
आक्रुष्टस्य ताडितस्य वा अन्तर्विक्रियानुत्पत्तिः? उत्पन्नायां विक्रियायाम् उपशमन् अक्रोधः इति अवोचाम। इत्थं क्षमायाः अक्रोधस्य च विशेषः।&lt;br /&gt;
धृतिः&lt;br /&gt;
देहेन्द्रियेषु अवसादं प्राप्तेषु तस्य प्रतिषेधकः अन्तःकरणवृत्तिविशेषः? येन उत्तम्भितानि करणानि देहश्च न अवसीदन्ति।&lt;br /&gt;
शौचं&lt;br /&gt;
द्विविधं मृज्जलकृतं बाह्यम् आभ्यन्तरं च मनोबुद्ध्योः नैर्मल्यं मायारागादिकालुष्याभावः एवं द्विविधं शौचम्।&lt;br /&gt;
अद्रोहः&lt;br /&gt;
परजिघांसाभावः अहिंसनम्।&lt;br /&gt;
नातिमानिता&lt;br /&gt;
अत्यर्थं मानः अतिमानः? सः यस्य विद्यते सः अतिमानी? तद्भावः अतिमानिता? तदभावः नातिमानिता आत्मनः पूज्यतातिशयभावनाभाव इत्यर्थः।&lt;br /&gt;
भवन्ति&lt;br /&gt;
अभयादीनि एतदन्तानि&lt;br /&gt;
संपदं अभिजातस्य।&lt;br /&gt;
किं विशिष्टां संपदम्&lt;br /&gt;
दैवीं&lt;br /&gt;
देवानां या संपत् ताम् अभिलक्ष्य जातस्य देवविभूत्यर्हस्य भाविकल्याणस्य इत्यर्थः? हे&lt;br /&gt;
भारत&lt;br /&gt;
।।अथ इदानीं आसुरी संपत् उच्यते --,&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>imported&gt;Vij</name></author>
	</entry>
</feed>